Och inte nog med alla jobbiga minnen över de senaste veckorna så fick jag tillbaka skuldkänslorna. Idag för exakt 4 år sedan träffade min familj min bösta vän för sista gången.. Jag förstod inte ens att hon skulle gå bort, jag var bara 14 jag tänkte inte så. Vi skulle ha hela livet framför oss! Och därför gick jag på en fest den här kvällen för fyra år sen.. Kommer aldrig få tillbaka den tiden med dig och jag valde bort dig den här sista gången jag kunde träffat dig, men det visste inte jag! 

Ändå tacksam för mina sista gång jag fick träffa dig. Men du ska veta att jag kommer göra allt för att hamna i himlen och få återförenas med dig, jag kommer snart, vänta på mig. Ebba jag älskar dig <3 

Hoppas att karma inte straffar mig för det här nu men det bästa med att åka skridskor är att se alla som ramlar. 

Det jag lever för 

Ett ny öppnat ställe i gullmars som var lite över hypat med konfetti kanonerna och för flippat ljus till musiken. Men musiken var relativt bra och det var fullt med folk som dansade.

Super lyckad kväll! 

Strike 2

Strike 3 

Du har gjort lite för många missar nu

Tog bussen hem runt 5 imorse och chaffisen var så trött att hon åkte fel tre gånger, först råkade hon åka in i jordbro, sen i ribby och sen missade hon att köra in i industriområdet, så blev lite sightseeing imorse. Men kom hem tillslut så det blev bra. 

Och nu har jag handlat klart alla julklappar också. 

Aj vad fossingarna värker idag D: 

Låt mig vila i frid.

Helt överdrivet pallar inte ens.

Okay för att slippa alla läkare måste jag visa på egen hand att jag kan må bäst! 

Dansade balett i östras danstävling idag, det var skit kul och i alla fall en början till att må bättre :) 

För ögonen skulle sminkas kefft 

Jag har bara idag fått reda på saker jag aldrig trodde skulle hända mig och jag måste lära mig att sluta tänka "det kan inte bli värre" för det är precis det som alltid sker.. Det blir bara värre! 

Jag försöker inte överglänsa någon med hemskheter här men när jag ser mina vänner gråta och får höra anledningen till det så är det nog inte många gånger jag har tänkt "jag skulle också mått sådär" för de flesta av er har helt underbara liv så när ni råkar på små motgångar så går ni sönder. 

Dock så känner jag med er, ni kommer mycket senare i livet bli starka och förstå vad som är viktigt och inte.

Allt som kan gå rätt ignoreras.

Vi lever i en värld där hemska saker sker i vardagen. Saker som vi alla är medvetna om att de händer. Men omedvetet låtsas att det inte händer de vi känner.

Just därför kan folk helt kallt skämta om de här händelserna och prata öppet om det som om det vore den senaste filmen som visas på bio. Helt känslokallt utav rent intresse. Men de ni inte förstår är hur extremt jobbigt det känns för mig och vem vet vem mer i er vänkrets som varit med om samma grejer. 

Knip igen om saker ni inte vet något om så att vi utsatta ska slippas på minnas om vårt förflutna och skapa en ny uppfattning om hur vi ser på er. 

Ni framstår bara som äckliga och kalla idioter i våra ögon. 

Ikväll blir det fest med Nästy <3 

Insåg även idag att det alltid finns något bra i allt dåligt. Äntligen är det stopp för det jobbiga ett tag.

Runt 12 åkte jag och mötte upp Nästy efter jobbet. Vi gick runt och pratade skit och efter det slagga vi hos henne.

Jag ville bara bli ordentligt tröstad men ingen ser något och ingen vet heller var som hänt. Jag tänker inte tvinga till mig folks uppmärksamhet bara för att få tröst utan jag vill att folk ska se, och på egen hand ta beslutet att finnas för mig.. Men antingen är det ingen som bryr sig eller så är det bara att ingen ser och det gör ont oavsett vad. 

"Aj vad skönt" sa han när han fick bort stickan

"Shit vad stor den var" 

Sen började han skratta för sig själv och sa "that's what she said" 

Asså när förstörde jag min lillebror!

"Do you speak english?"

Hur full var han jag snackade engelska med honom i 10 minuter utan någon respons