När jag föddes var den allra första personen jag blev kompis med en tjej som hette Ebba. Från den stunden lekte vi så ofta vi fick och kunde och vi träffades riktigt ofta för att vara så små och bo en timma ifrån varandra.. På soomrarna var vi borta hur många nätter som helst och seglade för att inte tala om alla våra singstar kvällar! 

 

med åren blev vi bara bättre och bättre vänner och vi visste saker om varadnra som ingen annan kunde drömma om.  VI kanske inte var två änglar när vi var tillsammans men vissa trodde det och det räckte. Men sen en höst dag 2009 när vi var 13 år så fick hon jätte ont i höften och kunde få riktigt hög feber utav över ansträgning. 

 

Alla doktorer skickade bara hem henne tills en sa att hon hade nån skum sträckning.. Då hamnade hon som hos en sjukgymnast, och det var inte förrän då det hände nåt! Det var hen som berättade att det var något annat och att hon var tvungen att rönkas.

 

Så ett halv år senare runt påsk så fick hon veta att hon har en knöl i höften. Inge hår senare och massa cellgifter så var vi fortfarande lika tighta och jag kunde sova i hennes rum på sjukhuset under helgerna jag vet inte hur många gånger. Men efter hennes operation skulle hon blivit bra.. men de märkte väldigt sent att de hade missat en bit och så behövde de amputera bort hela benet i slutet av sommare.. Den sommaren hade vi varit uppe i hennes stuga i sälen och när hon berättade det för mig började jag nästan gråta men jag höll mig för jag visste ju inte ens hur rädd hon troligtvis var. 

 

Men sen några månader senare kom det tillbaka 4 st små i magen.. de började behandla dem direkt men när hennes njurar la av var hon tvungen att sluta med behandlingen och gå på dialys och rena blodet. Allt det här var jag med om och följde hennes resa. Jag sov på sjukhuset så många gånger och alla gånger vi pratade och smsat om det och om allt annat :( De tre canser knölarna blev till en och på alla hjärtans dag 14/2-2011 så slockna ljuset. <3

 

Jag kan fortfarande inte förstå att min bästa vän är borta och jag drömmer om henne varje natt. Jag saknar henne så men ibland så känns det som att hon ändå är med mig, som att hon finns kvar inom mig. Jag älskar dig Ebba Asplund! vi syns snart<3

 

 

min finaste ängel<3